Kronisk värk suger

Det finns så lite information från höftledsprotespatienter ute på nätet, så här kommer jag berätta lite om turerna kring operationen och tillfrisknandet. Jag kommer även att skriva om kronisk värk och steloperation av ländryggen....mao en rätt dyster läsning, men jag har saknat personliga berättelser ute på nätet som man kan finna svar på alla de frågor som dyker upp inför en operation av rygg eller höftled.

Styrkeprov

Publicerad 2014-11-12 17:48:54 i Allmänt,

Nu har man snart klarat ytterligare en dag då… jippie! Jag träffade min nya psykolog i dag, hon verkade vara en rätt ok typ… inte för att vi hann prata särskilt mycket på det korta mötet, men det jag hann uppfatta av henne var ändå rätt så positivt. Vi skulle träffas igen om två veckor, vilket gärna hade kunnat vara lite tidigare än så. Jag hade en tuff kväll igår, med mycket värk i ländryggen, bäckenet och benen. Jag hade nästan ont motsvarande en sjua på vas-skalan… eller kanske en sexa, men förjävla svårt att få det att lugna ner sig. Det var rätt svårt att somna med de förutsättningarna.

Jag känner mig lite småförkyld och är jävligt mörbankad efter en tuff vecka. Det betyder inte att det varit en tuff vecka för en som är som folk är mest, utan om man har något som hindrar en från att leva ett hyfsat normalt liv. i måndags så var jag in till kommunen på ett kort möte… och det var förstås rätt påfrestande för kroppen och knoppen. På tisdagen var det dags att åka till ortopeden, men det blev lite för påfrestande för mitt psyke. Det kräver en rätt så stor portion vilja att orka åka så långt, med den värken som blir följden. Det är framför allt tufft att fokusera så mycket på att klara av det rent fysiskt… och det är en stor belastning på psyket att försöka fungera med värk.

Jag känner mig helt slut efter alla tankar och den här jäkla smärtan, den har satt klorna i mig som vanligt… och aset vägrar att släppa. En dag kommer jag att vinna över den här kroppen… den kommer att be om nåd, och jag kommer bara att skratta den rakt i ansiktet… men till dess är det den som plågar mig tyvärr. Min hjärna känns helt kortsluten nu (oj, ovanligt!) och jag håller på att somna av utmattning. Är det någon som har varit på spänn en hel dag eller kväll någon gång? Om svaret är ja, då vet ni också hur mör och trött man är när man kommer hem och kan slappna av igen. Jag måste nog blunda en kvart nu, jag grejar inte att vara vaken länge till.

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela