Jag är fruktansvärt rastlös
Jag träffade min nya sjukgymnast här om dagen och han verkade väldigt kompetent, faktiskt den som givit det bästa intrycket hittills bland de många sjukgymnaster jag träffat de senaste tjugo åren. Jag hade min bästa dag på väldigt länge när jag åkte och träffade honom, men självklart var jag helt ledbruten när jag kom därifrån… vilket jag får skylla mig själv då jag verkligen tog ut mina rörelser i bäcken och ryggen.
Kvällen när jag kom därifrån var inte någon lek, jag var tvungen att ta värkmedicin och värken är fortfarande jävlig så här flera dagar efter besöket. Jag känner mig rätt så låg i humöret och jag är fruktansvärt rastlös, men så fort jag ska göra något så tar det emot så mycket på grund av värken och min brist på energi och ork. Jag ska träffa sjukgymnasten i slutet av nästa vecka igen och få lite övningar jag ska göra för mitt bäcken.
Det är i stort sett bara värken i min si-led som plågar mig när jag går, men det är svårt att säga om det kanske kommer från någon disk i ryggen eller inte. Just nu känner jag att jag bara skulle vilja att hela den här värkmardrömmen gick över eller tog slut… jag orkar inte mer snart, eller snart och snart, jag orkar inte mer just nu heller. Jag har svårt att skriva något just nu för jag har svårt att ligga på rygg och skriva eftersom jag får en sådan svår värk i bäckenet och benen av det. Jag försöker att ligga på endera sidan, men det går inte att göra något vettigt i det läget tyvärr.
Jag kommer att kämpa på den här helgen som vanligt, men jag har inte bestämt mig om jag ska försöka att vara väldigt inaktiv för att se om värken lättar av det eller inte. Livet känns väldigt tufft just nu, jag vill bara kunna gå vidare och börja jobba igen… utan jobbet ingen stolthet.