Kronisk värk suger

 Det går framåt. Jag går utan kryckor inomhus och höft nr2 läker fint. Första höften bråkar fortfarande, men det är bara att kämpa på.

 

Jag klarar mig utan sittdynan men strumppådragaren behöver jag fortfarande. jag hade skrivit hur mycket som helst I detta inlägg..... Sen blev det strömavbrott och allt försvann :-(

 

Jag ska göra diskografin den 10 April..... Eller efter den 28 April..... Röntgenläkaren skulle åka skidor I Schweiz och visste inte om han skulle hinna med min undersökning innan han åker på semester.

 

Jag känner mig väldigt orolig inför en till operation nu..... jag menar, någon gång tar väl turen slut... Det har ju blivit ett gäng operationer redan, och en operation är ju en operation, och det känns sådär att någon ska gräva sig in I ryggen min...... Via magen dessutom.

 

Jag måste å andra sidan bli så pass bra att jag kan börja jobba igen..... Blir nämligen utförsäkrad snart....och det vore en total katastrof eftersom frun redan är utförsäkrad pga hennes diskbråck som inte har läkt... Bla.

 

Känns rätt så ruttet att vara utblottad och en hårsmån från personlig konkurs..... allt pga av att man fick en skitkropp som har tagit stryk efter åren inom byggbranschen och senare på varvet....bittert.

 

Ca 12 300 spänn har familjen att leva på I månaden....rätt tufft med 2 tonåringar o 2 vuxna I hushållet.....känner faktiskt flera familjer som lägger den summan på mat och alkohol.... Varje månad.

 

Fan vad bitter jag känner mig nu....Hmm, jag ska träffa både min handläggare på försäkringskassan och arbetsförmedlingen nu på Måndag.....tankarna snurrar runt I huvudet...... Skulle nog helst bara lägga mig ner och dö på mötet hos AF & FK....... statuera ett exempel, kanske bjuda med en kvällstidning och dö mitt under prime time.....I direktsändning.... Det kanske åtminstone skulle hjälp andra som står inför en liknande situation.

 

 

 

Det går superbra med nya höftleden, jag är nästan helt smärtfri vid vila.....även när jag gått på en promenad eller tränat. Jag kan faktiskt gå inomhus utan krycka, men jag försöker ändå använda den eftersom jag inte vill göra om samma misstag som jag gjorde med förra höften.

 

Jag kan köra bil utan problem, fast det gör lite ont när man ska baxa in benet i bilen. Barnen och barnbarnen var hem igår och jag stod på knä och lekte lite med dom, lyfte upp dom och satt med vid bordet när vi åt, satt nog i 3 timmar totalt....och höften klarade det bra.......men ryggjäveln höll på att ta kål på mig, och kvällen blev en mardröm med MYCKET värk.

 

Sista veckorna har ryggen verkligen plågat mig och jag tog kontakt med min ryggkirurg nu i veckan, vi kom överens om att jag skall boka in diskografin i slutet av Mars månad när höften hunnit läka lite mer. Jag ska ringa och prata med doktorn som ska göra diskografin nu i veckan som kommer.....får inte skjuta upp det också...som allt annat.

 

Jag har tvekat lite inför en eventuell operation av ländryggen, dels för att jag kommer ihåg hur jävla ont jag hade efter operationen, och dels för att jag vet att en operation inte är någon bergsäker lösning mot ryggvärk. igår kväll så tog jag defenitivt beslutet att jag måste köra på en operation eftersom jag inte har något liv överhuvudtaget med denna jävla värk.....och detta att aldrig kunna vara med i vardagen eller festligheter osv. det är inte ett värdigt liv.

 

Jag ser bara 3 alternativ av livet i framtiden....

nr 1, jag opereras och blir bra, eller åtminstone mycket bättre.

nr 2. Jag blir inte bättre och börjar med starka mediciner, morfininjektioner.....ja, snudd på knarkare dygnet runt.

eller nr 3. Jag får helt enkelt avsluta mitt liiv, som man gör med djur som lider.....jag grejar inte ett år till...no way, jag pallar inte mer helt enkelt och jag skulle gärna fortsätta livet om jag blev bättre, men så här...nix, nej aldrig i livet.

 

Just nu så känns det som jag inte pallar ens en vecka till, men jag kör på med mina elstötar (TENS) och biter ihop med mina sista krafter.....för min familjs skull och för min far och syskons skull.....utan dem hade jag nog skitit i allt nu med detsamma, det smärtar mig att säga detta, men jag skulle helst vilja vara död och slippa värken.