det får vara nog
måndag den 13 april 2015.
Jag vet inte om jag blev så mycket klokare av mitt möte med konsulten idag. Han skrev hur som helst ett nytt anförande som han ville att min läkare skulle skriva under så att jag kunde bifoga den till min överklagan om sjukpenning. När jag träffade min läkare här om veckan så ville hon inte skriva under några dokument vilket jag tyckte var ok, men nu när jag pratat med konsulten och han har skrivit ett så bra anförande så vill jag att hon skriver under det. Om hon inte gör det så riskerar jag att kammarrätten går på försäkringskassans linje… då blir det ett avslag.
Det var meningen att jag skulle träffa någon sköterska hos psykologen idag men hon ringde återbud. Hon hade läst min journal efter mitt besök förra veckan hos en av deras psykiatriker… så hon undrade varför jag skulle träffa henne för… jag frågade mig det samma svarade jag. Psykiatrikern hade skrivit att han ej tyckte att jag behövde någon åtgärd inom psykiatrin men att jag däremot behövde hjälp av den vanliga sjukvården med att lindra min värk. Jag ska be honom skriva det i ett intyg så att jag får mina vapen tillbaks någon gång.
Apropå vapnen… den polisen som har hand om mitt ärende ringde idag också… han hade fått mitt brev där jag bad om att få uppskov några veckor så att jag kan inkomma med ett läkarutlåtande om att jag är frisk och kapabel att ha ansvar över mina vapen. Det var inte några problem med att få ett par månader på sig med att inkomma med de handlingarna… det är en jäkligt reko gubbe som är lätt att kommunicera med tack och lov. Vi får se hur det går med mina vapen… just nu så är det mest min värk jag måste komma till rätta med… annars har jag inte ens någon användning av mina vapen… det går inte att skjuta om man har värk… det går inte att koncentrera sig tillräckligt mycket då.
Jag och grabben är ensamma hemma nu i veckan eftersom frun är hos dottern och hjälper henne i hennes sorg. Jag skulle också vilja vara där men jag orkar inte vara till något stöd ens till min egen dotter på grund av den här jävla värken. Imorgon kontaktar jag min ryggkirurg… det får vara nog med väntan på bättre tider nu. Jag är trött nu och jag måste sova eller vila en stund nu, imorgon så får det vara en bra dag… en dag fylld av glädje och smärtfrihet.