existera vidare
onsdag den 30 december 2015.
Puh, vilka dagar jag har haft, för att inte tala om nätterna. Jag har knappt sovit en blund på två nätter… det vill säga ännu mindre än vanligt. Det är värken som har gjort att jag varit tvungen att byta ställning var femte minut och den övriga tiden så har det varit en jäkla massa sparkande med benen. Jag vet inte om det är restless legs eller bara ren och skär värk… men benen och allting nedanför naveln håller på att ta kål på mig.
Jag har ju dragit ner alla mina mediciner, men jag har också helt slutat med Citalopram… ssri-medicinen. Jag vill slippa alla mediciner för jag hatar dem… jag blir sjuk av Tramadol, sjuk av Lyrica och sjuk av Sertralin. Kemikalier i kroppen känns inte så kul heller… och jag kan bara säga till alla att vad ni än gör så börja inte med Tramadol mot värken… det ska vara mycket mindre biverkningar med Morfin eftersom den har längre halveringstid och påverkar mindre antal receptorer i hjärnan.
Det är inte så lätt att stå emot instinkten att ta medicin när man håller på att närma sig suicidnivå på värken… det känns som att man gör vad som helst när det är som jobbigast. Inatt var en sådan natt, men jag stod emot skiten och det är jag glad för… dock ska jag tillägga att jag har lika ont nu, men nu kan jag ju vara uppe och gå med jämna mellanrum, vilket lindrar litegrann. Tyvärr så dras humöret ned helt sjukt mycket när jag har så här mycket värk… och jag ljuger om jag säger att jag har kontroll över känslorna och humöret… mörka tankar åker förbi titt som tätt, och det är svårt att inte fastna i ett negativt tankemönster.
Imorgon är det nyårsafton och jag kommer bara att ligga i min säng som vanligt, ibland så är det så klart framför mig… jag har ju inget liv. Det är här min meditering ska komma in och hjälpa mig med måendet, men det är svårt att meditera när huvudet är fullt med tankar i ett jäkla virrvarr… känns som att försöka gå i kvicksand… tankarna suger fast mig, och ju mer jag kämpar ju mer dras jag ned och fastnar i skiten. Jag förstår att det är övning och upprepning som gäller om man ska kunna få hjälp av meditation eller mindfulness som det kallas… medveten närvaro.
Jag kommer ju fortsätta att hänga kvar här, och jag ser inte fram mot att existera vidare, men valet lyser med sin frånvaro… the show must go on.